17 mars 2007

"Kvinna svårt hundbiten..

...i ansiktet - Angreps av rottweiler - skadades svårt."

Artikeln gör mig förfärad och ledsen. Dels för att ytterligare en allvarlig incident har inträffat och dels för att Aftonbladet återigen betonar rasen mer än händelsen.
Läser man artikeln så ser man hur det är viktigare att belysa ATT det har hänt, mer än VAD som har hänt.

När jag läser att kvinnan böjde sig över hunden för att hälsa på den, så kan jag inte låta bli att undra hur mycket som "glömts" att beskriva. En sådan händelse är ett hot för vilken hund som helst. Är hunden dessutom inte i sitt bästa skick pga arv och miljö, så utlöser det en större reaktion än vad som är ok i samhället.
Gör man en sökning på "rottweiler" på Blocket, så är det dyster läsning som väntar. Det sker så mycket oseriös avel att man blir mörkrädd. Men hur ska man komma åt den?

Önskar så innerligt att alla Aftonbladets läsare fick se min rottispojke och mina barn tillsammans. Hur de ligger i en enda röra tillsammans på golvet och rullar runt, hur sönerna gräver inne i hans mun för att få tag i bollen han snott av dom.. *L* Hur han alltid finns där, tillgänglig för en kram, när mamma är boven och skällt. Önskar att de kunde få se en rottweiler i sitt rätta element. En rottweiler med bra bakgrund, härstamning och som får vara den ras som han är..


En positiv sak är väl att Aftonbladet äntligen publicerat vad en sk "kamphund" egentligen är:

"Polisen har särredovisat kamphundar i sin statistik. Definitionen som använts är den från hundansvarsutredningen:
”En kamphund är en hund, oavsett ras, som har tränats eller tränas med syftet att den skall bli framgångsrik vid slagsmål med andra hundar.
Med en hund av kamphundsras avses en hund tillhörande någon av de raser till vilka kamphundar historiskt hört. Exempel på sådana hundar är bullterrier, amerikansk staffordshire terrier, tosa inu, bulldogg, amerikansk pitbullterrier (pitbull) och staffordshire bullterrier.”"

Väntar på vidare uppdatering av artikeln. Vad var det egentligen som hände och varför?

Inga kommentarer: