Ödets makt?

En för mig väldigt viktig ring (nejdå, köpt av mig och buren på högerhanden *S*) fixade ett blåsigt, kliigt och svidande finger. Blev rädd att jag utvecklat någon form av kontaktallergi mot den vackra och betydelsefulla ringen.. Men ringen flyttades över till vänsterhanden (kan tänka mig att det kan skapa viss reaktion i omgivningen. *Fnissar*) och ingen reaktion har skett där. Skulle det gjort så, så hade jag tolkat det som ödets makt.

Jag tror på ödet. Jag tror på att vi ställs inför val i livet. Jag tror på att vi bestämmer vårt livs väg själv. Men jag tror på möjligheterna och jag tror på öppningarna och jag tror på ödet. Det som händer händer av en anledning. När jag är mottaglig för min vägledning i livet, så väljer jag att lyssna. Signalerna har förstärkts det senaste halvåret och det beror mest på att jag öppnat upp sinnet för det igen. Det fanns en period då jag stängde mina sinnen för den typen av information, då jag var uppenbart bränd av en svidande sanning. Men så fick jag en "väckelse". Den bestod av den där drömmen som jag skrev om i min förra blogg. Den som vände upp och ner på hela mitt liv.
Alla har vi vår skyldighet att göra det bästa av våra liv. Om man då kan få hjälp, varför tacka nej? För varje dag som går så blir jag mer och mer mottaglig.
Intutionen säger mig att jag går rätt väg just nu och det känns BRA!

Ingen är gladare än jag över min möjlighet och för varje steg jag tar så finner jag mig mer och mer tillrätta. Livet är behagligt just nu och till mångt och mycket har jag min nära vän att tacka för det.