Ras-istiskt inlägg..

Jag är härdad, luttrad. Som rottisägare vet jag att folk hyser oerhörd respekt för min ras. Många gånger obefogat. Som tanten som stannade och klappade min rottisvalp 4 mån. "Åhhh, vilken söt liten hund du har!!" *Klappar på huvudet och pjoskpratar* "Vad ääär det för ras?" "Eh.. Rottweiler.." varpå tanten backar hals över huvud, piper över på andra sidan gatan och försvinner i fjärran.

När jag kommer med min rottishane så flyttar sig folk. Han bemödar sig inte ens att titta på folk och skulle inte få för sig att gå fram till någon. Går jag på bussen, så klämmer sig folk emot rutorna för att komma så långt ifrån honom som möjligt. Ok med mig. Jag vet vad jag håller i och jag respekterar folks rädsla och respekt för honom.

Sen är det tillfälle som får mig att skaka uppgivet på huvudet. Som i lördags, utanför det stora köpcentrummet. Någon hade bundit upp sin amstaff vid skjutdörrarna, så nära att halva hunden stundvis stod innanför dörrarna. Folk som passerade, visa de någon respekt alls? Nepp. Det var tom barn som gick fram och klappade, varpå jag fick ett smärre utbrott på föräldrarna till barnen. Inte för att det var just den rasen, utan för att man ALDRIG _ska_ gå fram till en uppkopplad hund. Ever!

Såg inte en enda som valde att gå genom andra skjutdörrarna. Alla tittade på hunden och fånlog, duttigulligullade med henne. Inte ens det FETA nithalsbandet verkade "avskräcka".

Så ja. Det är en utseendefixerad värld vi lever i. Folk går rätt upp och ner på utseendet. Att amstaff är minst lika "farlig" (jag vågar tom säga farligare med risk att bli ordentligt påhoppad) som rottweiler är oväsentligt. För amstaffen är liten. Folk läser tidningsartiklar. Läser "kamphund", "pitbull" och "mördarhund". När de läser "rottweiler" så har de en ras att koppla till. Alla vet mer eller mindre hur en rottweiler ser ut. Men folk vet inte alls hur en "pittbull", "amstaff" eller "kamphund" ser ut.

Jag blir ledsen å min gode väns vägnar. Han lever med sitt utseende emot sig. Min ljuvliga grabb.